emmapetson

Okej, den där rubriken var kanske lite i töntigaste laget. Men, som sagt - idag är det löning, och jag ska till frisören efter jobbet. :)

Igår var jag på väla, och hade ett riktigt begär efter snygga, sensuella underkläder. Självklart blev det ett och annat inköp. Jag säger bara; Spets i alla möjliga, glada färger, kan bara få dagen att börja riktigt bra!

Nu är det Lördag, och vad kan kännas härligare än en regäl match Badminton? Yes - Nu kör vi!

Jobbet tar ju sin lilla tid, vilket gör det mellan inläggen med. Ska komma med något intressant sen =) Håll ut!

Helgen måste ha tagit hårt på mig, eftersom att jag vaknade igår och hade himlans ont i hela kroppen. Detta har fortsatt, och dessutom blivit ännu värre idag. Jag känner mig slö, trött och hängig. Låter som en förkylning - eller hur? Så är det ju nu på höst-kanten. Man blir lätt lite krasslig, eftersom att alla andra är det.

Nu har äntligen Internet börjat fungera igen, så nu tänkte jag passa på att berätta om min helg - Då jag blev kidnappad och bortrövad av brudarna. Hela kidnappningen innebar ögonbindel, en skumpig, krokig bilfärd och en vidrig smakupplevelse (till en början i alla fall). Sen blev jag bjuden på en helt underbar tacos, och därefter min favorit, nämligen Marängswiss. Hela kvällen fylldes med goda skratt, mycket lek, stoj och en hel del, som kommer till att bli, ihågkombara Minnen! Helt underbar kväll! Tack så hemskt mycket! <3

Helt sprillans NY Låt från Bob Sinclair. KANONBRA! Underbar! Ny Favorit! http://www.youtube.com/watch?v=3tQxE0jMwQs Check it Out!

Nu har jag beställt Två böcker från nätet. "Kokbok för Kära" och "Harry Potter- och Dödsrelikerna" Nu ska jag ha seriöst Höstmys :)

När jag fyllde 20, så fick jag veta att jag skulle bli ivägdragen på något typ av "äventyr", av mina kära väninnor. På Lördag är det dags! Fick ett SMS igår där det stod; "Hej! Var redo 16.00 på lördag. Klädsel: Uppklätt men bekvämt. Puss från tjejerna!" jag blir så grymt glad :)

Lördagsmyset bara försvann. Vad hände egentligen?
- Vi åkte en runda, nu när mamma kom hem från sin Smålandsvisit.

Tanken var att vi skulle ta en god fika någonstans, men det slutade med att vi hamnade i en klädaffär i Båstad.
Jag, som har letat byxor i en evighet nu, fortsatte mitt letande.
Det provades byxpar efter byxpar...
Egentligen var där några par som satt sådär hyfsat okej - Men eftersom att jag upplevde att "det hängde lite utanför" redan på det första paret, så var ju egentligen resten av affärsvisiten förstörd.
Jag hade alltså redan från första början bestämt mig för att "Ingenting kommer sitta snyggt här, för att jag är så tjock, och valkarna hänger utanför".

Det som var väldigt intressant var att, även om mamma och min tålmodige pojkvän, Karl enades om att det "välde" inte alls över kanterna - så spelade det hur som helst ingen roll.
Det slog gnistor om mig, och jag kände mig så arg!

Ilskan kom ifrån att jag vet att jag egentligen duger precis som jag är och att jag har, som alla andra på vår jord, ett helt unikt utseende och kroppsform, som jag till och med ibland kan få för mig att tycka väldigt mycket om.

Men just idag, och just som alla andra dagar när jag ska klämma mig in i en provhytt, så flippar hjärnan ut totalt!
Då spelar det ingen roll hur underbara min familj och pojkvän, eller för all del mina vänner, är mot mig. Det spelar ingen roll hur många komplimanger jag får. För att hjärnan lever för sig själv, och lyssnar inte alls.

Jag är ju inte dum, jag förstår ju att ett nummer eller en storlek på kläderna inte gör mig till den person jag är.
Men på något sätt så finns det någon inre aktivitet i min hjärna, som har pågått sedan barnsben.
Jag kan inte komma på en enda gång har någonsin har varit nöjd med min kropp - Precis som den är!

Då har jag ändå vänner, familj och pojkvän, som älskar mig för att jag är - just det , ja - Jag Är Den Jag Är!
Jag har alltid varit en grov tjej, men kurvor, och borde bejaka dem. Inte hata dem.

Jag kan inte förstå de som är trådsmala, och gör ingenting annat i sin vardag än att begränsa sig.
- Samtidigt har jag en inre längtan efter att få se ut så själv, en dag!
(Fast jag måste erkänna att nu när jag tänker närmare på det, så bleknar den längtan mer och mer)

Med näramare eftertanke så är det nog modellerna, som har riktig kroppsångest.
De har ENORMT stora krav på sig - hela tiden! Jag har det bra ändå. Om sanningen ska fram, så uppskattar jag mig själv väldigt mycket. Jag har ett otroligt fint inre och helt förföriska ögon. ( Till och med utan smink) Kläderna jag äger sitter dessutom kanonbra! Annars hade jag ju aldrig köpt dem i första taget! Så är det ju! Nu ska jag fortsätta njuta av min Lördag. Äta Godis och ha det bra. Karl väntar vid Tv:n. Lev väl! //Emma

Jag vet att det är Fredag nu, och de flesta har avslutat sin arbetsvecka.

Trots detta, kan jag faktiskt inte komma på ett mer ypperligt tillfälla att ta upp ämnet kroppsångest.

Eftersom att Fredagar är typiskt en sådan dag, då man vill klä upp siga inför helgen. Må gott, och helt enket ha en skön magkänsla. Så är det precis det, liksom många fler än mig, aldrig har.

Istället står den ständiga oron kvar och älter, ( låter hela kroppen, inklusive själen), ta enorm stryk för det här. Enligt mig är detta ett allvarligt problem, som vi måste gadda oss ihop för att kunna ta oss igenom tillsammans.    -För visst är det väll så att jag knappast är ensam om detta dilemma?

Jag tror som så att; Vissa personer är mer känsliga än andra. Kvinnor som män. Det spelar absolut ingen roll.
Varför det är så, har jag ingen aning om, egentligen.
Av egna erfarenheter, så skulle jag säga att det är många aspekter som spelar in, familjerelationer, vänskapsrelationer och det absolut viktigaste av dem alla: Relationen till sig själv.                                          Väldigt många glömmer bort att den absolut viktigaste relationen vi har i våra liv, är relationen vi har till oss själva.

Ni kan ju tänka er själva; Om din/ er bästa vän frågar er "Hur ser jag ut i den här klänningen?", Eller "Är jag fin utan smink?"
- Då svarar ni ärligt "Du är Jättefin" eller kanske till och med "Du duger precis som du är!"

Om ni däremot skulle fråga er själva, ståendes framför spegeln en Fredagskväll, så skulle svaren mer likna
"Usch, vilka äckliga valkar jag har - jag måste verkligen träna hårdare...", eller, "Jag kan ju inte visa mig utan smink ute, fy vad hemsk jag ser ut!"

Känner ni igen er, och förstår ni vart jag vill komma?
-Det är under all kritik. Självmisshandel, är ordet.

Så Nästa gång, eller rättare sagt, varje gång ni ställer er framför spegeln - beröm er själv för att ni är de ni är.
Tänk på att med bara en enda negativ tanke, kan man förstöra en hel kväll!

Tänk om!

Jag har ett hett tips.

Var i stan idag, och fick syn på Mobilblinget inne på Guldfynd. Det kostade inte mer än 19,50 :-
Så jag tänkte därför "why not"

Men det visade sig bli riktigt rockigt!

Jag håller ju på att greja inne på mitt rum.
Det första jag började med var Garderoben.

En vanlig IKEA garderob, som hängt med många, många år.

Jag gav det en riktig omgång!



Nu var jag ju dessvärre lite dum, Och tog inget "Före"- foto.
Lite störigt.

Det här är alltså ett vanligt IKEA-skåp, som från början var i vanlig Ek. (kan ni se på benen)

Jag köpte vit högblank lackfärg.
Det här är resultatet.
- Jag är mycket nöjd! Vilket lyft!

Vi ses ute!!

KARL - När får jag träffa dig?