Måste sansa mig

Igår åkte Karl.
Han sa till mig flera gånger "Jag känner mig så dum, som lämnar dig här hemma..."

Men faktum är, att han lämnar inte mig - inte i den negativa benämningen, som det faktiskt kan uppfattas som. Utan snarare gör det han måste göra - enligt lag.
Klarar vi det här, så klarar vi vad som helst.
Dessutom, så ser det ut som att jag flyttar i December, eftersom att intervjun gick jättebra i Torsdags.

Jag har ju mina underbara vänner också, som jag vet kommer finnas där för mig.
Så jag ska klara av det; Det har jag bestämt mig för - för att Jag Älskar Karl sååå mycket! Och jag vill att han alltid ska vara min -  Men det är ju i och för sig ganska svårt att förutbestämma.
Men får jag önska, så...


Ta hand om er sålänge. Så hörs vi sen.

//EmmaP


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback